Det var det här vi hade väntat på. Att äntligen få lägga pusslet vi hade arbetat med så länge. Att kombinera allt det vi hade lärt oss och skapa en vlogg som vi skulle skicka till FBK-klassen som vi hade haft kontakt med.
Eller som eleverna sa "Snart spyr vi på Astrid Lindgren". :-)
Eleverna övade och övade på sina manus. Det är alltså ett manus som de har skrivit själva, utifrån den kunskap som de inhämtat under närmre ett halvår. Ett manus de har fått ändra, stryka och skriva på ett språk som de för två år sedan inte hade hört. Nu satt de i sina grupprum och övade uttal. Hur var det nu y:et uttalades i mysse? Var låg betoningen på snickerboa? Eler var det snickerboa? Hur gjorde man nu för att få bort sje-ljudet när man sa hans hår? Så att det inte blev chans chår?
Eleverna kämpade, och de kämpade inte för att jag hade sagt åt dem. De kämpade för att de ville. De ville berätta allt de hade lärt sig om Astrid Lindgren. De ville föra vidare litteraturen som de råkat stöta på i Sverige. De ville att eleverna i FBK-klassen också skulle förstå referensen i Greta Thunberg-målningen.
0 kommentar(er)
