Nu visste vi allt om Astrid Lindgren och hennes liv och det var dags att dyka in i hennes verk. Eleverna var lite smått nyfikna på Pippi eftersom det var den karaktären flest kände till. Något annat eleverna var nyfikna på var de andra svenska eleverna på skolan, de som är födda här i Sverige och har pratat svenska sedan födseln. Eleverna på SPRINT har ofta uttryckt en liten oro inför att börja på gymnasiet "För då måste man ju prata med svenskarna som kanske inte förstår mig". Så jag kände att de skulle få en egokick av att upptäcka att de faktiskt visst kunde bli förstådda och att de kunde förstå.
Vi började med att studera kapitlet i Inför sve/sva 1
där har de ett avsnitt om texttyper i tidningar, insändare, notis, reportage och artikel. Eleverna fick också läsa egna reportage om en idol eller favoritgrupp, på vilket språk de ville. När vi berättade att eleverna skulle intervjua svenskar om Astrid Lindgren så blev de alldeles förskräckta och förtjusta, rädda och modiga. Gemensamt arbetade vi fram frågor som vi kunde ställa. Här arbetade vi självklart med grammatik men också mycket emd uttal då eleverna verkligen ville kunna ställa frågorna på "bra svenska". Så här såg tavlan ut mitt under lektionen
där har de ett avsnitt om texttyper i tidningar, insändare, notis, reportage och artikel. Eleverna fick också läsa egna reportage om en idol eller favoritgrupp, på vilket språk de ville. När vi berättade att eleverna skulle intervjua svenskar om Astrid Lindgren så blev de alldeles förskräckta och förtjusta, rädda och modiga. Gemensamt arbetade vi fram frågor som vi kunde ställa. Här arbetade vi självklart med grammatik men också mycket emd uttal då eleverna verkligen ville kunna ställa frågorna på "bra svenska". Så här såg tavlan ut mitt under lektionen
Efter lite arbete hade vi cirka tio frågor kvar som vi ville att alla skulle ställa och då påbörjades elevernas arbete med att gå ut och hitta en lämplig kandidat. De hade dock fått några riktlinjer, en del skulle intervjua elever i år tre en del skulle intervjua lärare och andra bibliotekspersonal. Det var nervigt först, det akn jag inte säga annat om men stoltheten som lyste i deras ögon efter detta är något jag bär med mig varje dag.
De var tvungna att spela in intervjuerna och så här kunde de låta.
I nästa blogginlägg berättar jag hur eleverna skrev ihop intervjuerna till ett reportage
Häng med!
Jennie
0 kommentar(er)
